Kan bli så trött på mej själv att jag stressar upp mej för saker som man inte behöver stressa upp sig för.
Idag blev det så. I mitt tidigare inlägg så skrev jag om att gymmet hade stängt under några timmar på eftermiddagen, just under de timmarna som jag hade planerat att träna.

För mej att gå till gymmet kräver en hel del mental förberedning. (när jag ska gå själv)
Jag känner mej fruktansvärt obekväm, det känns som om jag inte alls hör hemma där och att alla stirrar på mej och skrattar mej bakom ryggen. Löjligt va ? Men så är det!

Med tanke på att jag då inte varit där på några år, så kändes det ännu mera olustigt att gå dit samtidigt som jag verkligen, verkligen vill. Ville egentligen inte gå själv, men eftersom de timmarna jag hade tänkt gå dit så skulle det inte vara så mycket folk där, så det kändes helt ok. Men som sagt, det var stängt och skulle öppna vid halv fem då de flesta slutat jobba. Vilket innebär mer folk så klart.

Direkt kände jag att det tog emot att gå dit, kände att jag tänkte strunta i det. Kände då med igen gamla mönster som jag sååå gärna vill komma ifrån.

Gjorde en chansning å frågade min sambo om han kunde tänka sig att följa med. Trodde han skulle säga nej, så blev väldigt glad över att han sa ja :) Han tränade med där förnågra år sedan, vi tränade tillsammans. Så jag ringde bara och fixade barnvakt så vi kunde åka tillsammans :)

Det var så himla skönt att få träna! Imorgon ska jag dit igen, men själv. Men tycker att det känns ganska så okej. Måste ju ta tjuren vid hornen :)

Efter träningen så gick vi till relax avdelingen å satt en låång stund i bubbelpolen. Herregud vad skönt det är!!! En sådan skulle jag kunna tänka mej att ha hemma :)