Igår kväll hände något obehagligigt. Eller smärtsamt är väl mer rätta ordet. Satt i fotöljen när det började göra ondare och ondare i vänstra sidan. Till slut så bara knöt det sig och smärtan stack iväg till 10 på skalan. Började kallsvettas, tårarna kom, kunde inte andas.. Men, en sköterksa kom in och gav mig smärtstillande i benet, så efter en stund lättade det. Men fy så obehagligt det var! Läkaren kom in efter en stund och frågade om jag hade ångrat mig. Tyckte det var en märklig fråga faktiskt. Om jag skulle ha ångrat mig, vad skulle han då ha kunnat göra åt saken ? Å nej, jag har inte ångrat mig. Absolut inte. Men det var fruktansvärt obehagligt när hela sidan knöt sig igår. nu sitter jag och väntar på beskedet om jag ska få åka hem idag eller inte. Läkaren igår tyckte jag skulle stanna en dag extra och sköterskorna jag träffat idag tycker jag ska stanna till imorgon. Men för en stund sedan stormade det in en läkare och sa att jag kunde åka hem efter lunch idag.. Blir lite förvirrad när de inte är på samma plan. Men men. Helldre att man stannar en dag för mycket iaf. hur som så mår jag bra. Eller så bra man kan må iaf :-) jag ångrar inget, men hatar att ha oint och känna mej slö, så hoppas det ger med sig snart. Sen är det väldigt märkliget med. För några dagar sedan var jag vrålhungrig, hade kunnat äta en hel gris. Men nu så känner jag ingen hunger överhuvudtaget. Tänk så märklig kroppen är :-)